rebeccalowisa!

Summer 2013

 

Jag och Malin innan en utgång i sommarvärmen. // Jag och Wilma på midsommarafton. // Bråvalla gånger 3. // Projekt x mini med finaste kusinen. // Wilma och jag i älskad eoch underbara Halmstad. // Jag och finaste Matilda under kalledagarna.

Kan i detta snöovädret inte sluta längta lite efter sommaren och alla underbara sommarkvällar. Tänk att sitta på en uteservering i stan med sina närmsta vänner och ta en öl eller ett glas vin mitt på eftermiddagen. Tänk att kunna gå i shorts hela dagarna. Och jag mår alltid så mycket bättre av sol och värme. Sommaren 2014 är mer än välkommen!

31 januari, 2014 17:30 | Vardag

Om att älska

Tänk så mycket kärlek som går förlorad. Alla kyssar som aldrig kommer och alla gånger man lägger sig så ensam istället för att lägga sig ihop. Tänk så mycket kärlek vi har inom oss och tänk hur lite av den vissa delar med sig av. Tänk om alla skulle våga göra det man aldrig annars brukar. Kanske skulle allt det som aldrig händer hända.

 - Michaela Forni

31 januari, 2014 05:36 | Texter

My weekend

 

Fredagen bjöd på middag med hela familjen för att fira syster och hennes son som fyller år. Åkte sedan till stan för att träffa mina saknade brudar och vilken utgång vi hade. Man får ont i magen av allt skratt och hade verkligen riktigt roligt hela kvällen. Kvällen avslutades dock på sämsta sätt då mitt körkort och bankomatkort blev stulet, blev då lagom sur och arg. Somnade i alla fall i hans armar, vilket är guld värt.

 

Lördagen var egentligen bara lugn. Massa mys tillsammans med honom och på kvällen umgiskc jag med lillasyster. Kollade på film, körde in till stan vid ett på natten för att äta. Så typiskt oss. Idag har det inte heller hänt mycket, ännu. Ikväll blir det filmmys som vanligt med mina älskade vänner. Fina härliga, lugna söndagar! Hoppas ni har haft en bra helg!

26 januari, 2014 15:31 | Vardag

06:25

Jag har aldrig förut varit såhär rädd för att bli kär.

23 januari, 2014 04:25 | Texter

En, det finns en.

29 oktober 2013 - Ett år sedan sist, ett år sedan jag senast såg dig i verkligheten. Då var det ungefär två år sedan, två år sedan vi hade avslutat allt vi hade och det gjorde fortfarande ont att se dig, säga hej och veta att du gått vidare med ditt liv. Då gjorde det så ont att tänka på dig, för då var du han med stort h, han som hade mitt hjärta, han jag delade allt med, han jag planerade en framtid tillsammans med. Helt enkelt han som var min drömprins. Sedan gick både hjärtat och kroppen i tusen bitar, och det var först då, för någon dag sedan, jag insåg att jag fortfarande inte är hel, en del saknas.

 

För någon dag sedan, så gick du där och såg sådär perfekt ut som du alltid gör i mina ögon. Hade själv bråttom så nästan sprang men hann ändå se i ögonvrån att du kollade, på ett sätt jag älskar. Det var då, första gången på tre år jag såg dig utan att känna det där sönderslitna hjärtat, jag kände mig glad och stolt. Stolt över att gått vidare och ha ett liv, ett liv du inte längre existerar i.

 

Sedan, tretton minuter senare få jag reda på att du sitter i rummet jämte. Fick panik, hjärtat bultade, och jag insåg hur mycket jag saknar dig. Din hjälpsamhet, din godhet, ditt förtroende, dina kramar, dina alltid perfekta ord. Fram för allt insåg jag att jag saknar att jag höra de där tre magiska orden.

 För med dig var allt så verkligt.

 

På tretton minuter ändrades allt om dig, och om mig själv. Fast jag egentligen inte vill erkänna det, så saknar jag dig. Mer än vad jag någonsin hade kunnat tro. En del att mitt hjärta kommer alltid att tillhöra dig.

22 januari, 2014 13:37 | Texter

Goals for 2014

 

Nu i januari består många människors liv om en nystart och en hel del nyårslöften. När ett nytt år kommer känns det skönt att kunna lägga allt bakom sig och börja om från början tycker jag, klyschigt men sant. Hur många där ute har egentligen inte satt upp nyårslöfte men brytit dem år efter år?

 

Jag tror inte på nyårslöfte, för det är egentligen så lätt att bryta det och man faller då lätt tillbaka i den gamla vanan. Istället ska man skriva upp mål man har och sikta mot dem. För har du mål under detta året som kommer så kan du inte bryta dem, eftersom att det är dina egna mål och förutsättningar du går efter. Eftersom ett mål är något du hela tiden siktar mot.

 

 

Mina mål för 2014;

 

♥ Byta jobb eller börjar plugga. De två gå lite hand i hand faktiskt. Börjar jag inte plugga till hösten så kommer jag definitivt byta jobb istället. Behöver något nytt och en nu utmaning här i livet så att byta jobb skulle vara det bästa för mig själv. Snart varit där i två år så det börjar bli dags nu känner jag.

 

♥ Flytta. Längtan efter att ha något eget och att ta hand helt om mig själv är så otroligt stor just nu. 2014 ska bli det året då jag flytta hemifrån till en egen lägenhet. Tänk va kul det ska bli att inreda och allting!

 

♥ Lära älska mig själv mer. Låter förmodligen egoistiskt i vissas öron men det är så sant som det låter. År 2013 lärde jag känna mig själv mer på djupet och det är dags att börja älska den personen. Ska lära mig att gå min egna väg och göra de val som känns helt rätt för mig.

 

♥ Skämma bort de personer som jag älskar. Är egentligen inte svårare än så. Visar hur mycket jag uppskattar de som finns där för mig och skämma bort dem med komplimanger osv.

 

 

♥ Vara lycklig.

20 januari, 2014 08:07 | Vardag

Lovely Sunday

 

Hej lovies. Tog en sovmorgon idag och vaknade inte förren vid tolv. Behövdes nog efter att jag fick agera fyllechafför inatt. Har idag hunnit med ett träningspass på gymmet med älskade Arberesh. Har blivit en vana att vi alltid träffas där varje söndag och kör ett pass och efteråt sitter och prata om allt möjligt. Så otroligt skönt. Ska nu sätta mig ner med lite pappersarbete och få det avklarat. Ikväll blir det film och mys med ett gäng härliga och fina vänner. Så mina söndagar brukar se ut numera och jag trivs verkligen med det. Hoppas ni med ha en bra söndag!

19 januari, 2014 15:00 | Vardag

15:41

Man har haft en såndär kväll, en kväll som varken är bra eller dålig. Och har en hemsk natt. Ett natt då man ligger i sängen och vänder och vrider på sig och det enda som man känner kan hjälpa i det läget är att skrika, så högt man kan. 

Så ringer telefonen, man väljer att inte svara. man orkar helt enkelt och rädd för att smärtan man känner ska höras. Samtalet följs av ett sms "behöver prata, snälla ring." Klart att man i det läget väljer att ringa tillbaka. Man ringer sin vän, hör att han med har en kass natt och behöver bara få prata av sig och man säger godnatt. Några minuter senare knacka det på dörren och där står han bara för att komma förbi för att ge en stor kram. Sådana vänner är guld värda. Så glad över att just han fanns där inatt, när jag behövde det som mest. 

18 januari, 2014 14:41 | Vardag